Att ha hälsosamma och balanserade matvanor är viktigt för att kroppen ska få alla de näringsämnen den behöver. Förutom att vara nyttig kan ju mat också ge njutning, av goda och nya smaker, kanske från andra kulturer. Men allt det goda med mat har ju också en baksida: det vi kallar matsvinn.
Matsvinn innebär att fullt ätlig mat kastas bort, något som förekommer genom varje steg i livsmedlets livslängd, från produktion och distribution, till lagring och konsumtion. Olika kategorier av livsmedel berörs i olika hög grad, exempelvis står frukt och grönsaker för en stor andel av det totala matsvinnet.
Var och en av oss slänger i genomsnitt 20 kg matavfall varje år, varav 7 kg produkter som fortfarande finns kvar i förpackningen. Detta trots att de flesta av oss önskar bidra positivt till vår gemensamma miljö.
Utmaningen vi står för idag på livsmedelsområdet är att starta en förändring mot mer miljömedvetna konsumtionsvanor. Hur vi som konsumenter hanterar vår hantering av livsmedel, behöver kompletteras av insatser av de andra länkarna i produktions- och distributionskedjan.
Hur kan då vi som individer ändra våra vanor för att bidra till att matsvinnet minskar? Här följer ett par möjliga åtgärder.
Många av oss ställer oss samma fråga varje dag — vad ska vi äta till middag? Om inget av det som finns i kylskåpet lockar så kanske det blir något färdiglagat från närmaste kvartersbutik eller restaurang. Och om det inträffar alltför ofta leder det lätt till att vi får kasta en massa mat helt i onödan.
En effektiv lösning för att undvika sådant matslöseri är att planera veckans måltider och matinköp i förväg.
Att skapa en måltidsplan för hela veckan har flera fördelar. Dels sparas förstås en hel del tid på att inhandla hela veckans mat vid ett tillfälle. Genom att bara köpa vad vi vet kommer att konsumeras, minskas behovet av lagring och pengar till mat som vi ändå inte kommer att äta.
Sedan är det förstås skönt att dagligen slippa fundera på vad det ska bli till middag…
Slutligen så gör en måltidsplan för hela veckan att vi får tillfälle att tänka ut balanserade måltider för varje dag, plus att vi kan komma undan att äta samma sak två dagar i rad.
Bättre konservering av maten bidrar till mindre matsvinn och därmed mindre matavfall.
Målet med konservering är att vi fortfarande ska kunna äta ett livsmedel flera dagar, månader eller till och med år efter att det skördats, slaktats eller bearbetats. Om konserveringen sker korrekt kan exempelvis vete och njurbönor fortfarande ätas närmare 30 år efter bearbetningen. Även om näringsinnehållet och smaken kan reduceras under så lång tid, gör konserveringen att maten förblir ätlig, med bevarad smak och näringsinnehåll, så länge som möjligt. Samtidigt förhindras utvecklingen av bakterier, svampar och andra mikroorganismer.
Främst är det vår användning av kylskåp som idag gör att livsmedel kan hållas konserverade längre — tack vare den kalla temperaturen. Det är dock en kortsiktig lösning som dessutom är energikrävande.
Det finns, förutom kyla, en rad andra metoder och teknologier för effektiv konservering av livsmedel, som användning av värme och modifiering av miljön där livsmedlet förvaras, eliminering av vatten och till och med surning/fermentering.
1) Konservering av livsmedel i hermetiskt tillslutna metall- eller glasbehållare är en process som bygger på värmesterilisering, vanligtvis till en temperatur på mellan 110 och 120 grader. Syftet är att döda mikroorganismer i livsmedlet och förhindra framtida kontaminering av bakterier. Sådan konservering möjliggör verkligt långsiktig konservering av mat.
2) Torkning och laktojäsning är traditionella processer som gör att vissa livsmedel kan förvaras nästan på obestämd tid (under specifika förhållanden).
Fördelen med torkning är att enzymer, näringsämnen och vitaminer som finns i maten bevaras, alltså förutsatt att livsmedlet från början innehåller vatten. Mat som kan torkas är bl.a. frukt, grönsaker, aromatiska örter, kött och fisk. Om dessutom vakuumförpackning används kan vissa produkter, exempelvis torkad svamp, förvaras i flera månader vid rumstemperatur. Andra torkade produkter, som kött och fisk, kan förvaras i kylen i närmare ett år. Det bästa sättet att själv torka livsmedel är att använda en dehydrator (kallas också torkugn eller mattork).
Laktojäsning är en bra metod för att konservera färska grönsaker. Ta grönsaken som den är eller skär i bitar och lägg i en behållare med lite salt, fyll på med vatten och försegla sedan behållaren tätt. Efter ett tag startar jäsning av den laktos som naturligt finns i grönsakerna.
Genom surning av förvaringsmiljön förhindras utvecklingen av bakterier. Hållbarheten blir också högre (flera månader, ibland över ett år).
3) Att använda salt, socker eller olja som konserveringsmedel syftar till att motverka utveckling av bakterier, mögel och andra organismer, genom att påverkan av vattnet i livsmedlet elimineras. Sådan konservering kan också leda till förhöjd smak. (Exempel: saltad torsk, sylt och kanderade citroner i olivolja).
4) Slutligen, för att inte behöva ta med och slänga förpackningar vid resor och utflykter, gör gärna egna inslagningar med bivax.
Återvinning av rester är en utmärkt metod för att undvika matavfall. Om du bryr dig om både miljön och din plånbok, se till att resterna av veckans middagar kan användas till nya måltider.
Innan resterna används till nya måltider behöver de förvaras effektivt så att de håller sig fräscha. Använd lufttäta kärl, fryspåsar eller foliefilm. Se till att snabbt ställa in resterna i kylen, så kommer de att hålla längre, men om det är varm mat behöver de förstås svalna först, aldrig längre än två timmar dock.
God hantering och återanvändning av matlagningsrester kan man vara både smart och kreativ. Det du sparat, som ägg, paj- och pizzadeg, ost, buljong, tomatblandningar och brödsmulor kan användas till exempelvis qiuche, bakverk, suffléer, pizza, soppor, omeletter och mycket annat gott.
